Konkordans/Diskordans, Spegeln 8e mars kl 20.00
Av: Gustav Uddgård & Emil Hemström
Konkordans/Diskordans är en dansfilm som utspelar sig på en lätt mystisk plats. Vår dansare befinner sig i ett obestämt rum bestående utav mörker, förutom de cirklar av ljus som finns i mitten. Cirklarna är dansarens utgångspunkt då de representerar hennes trygga tillvaro. Vad hon senare får erfara är att hon inte är ensam i rummet, utan idogt iakttagen utav ljudet. De båda möts och utmanar varandra i en dans där ljudet visar sig vara mycket osympatiskt och lynnigt.
Hur kan ljudet användas som en ingång i filmskapande?
Projektets huvudkärna har utvecklats från att huvudsakligen bygga utifrån ljudet som en huvudkaraktär, till att också bli till ett experiment i att överbrygga mellan de olika modaliteter och gestaltningsformer som projektet omfattar, dvs bild, live-grafik, ljuddesign, musik, dans, ljus, visuella eftereffekter m.fl En dansfilm med dansaren respektive den audiella diegetiska karaktären som protagonist respektive antagonist. Redan från början var det bestämt att ljudet skulle vara centralt och att detta skulle ha en omfattande narrativ roll i den berättelse som växte fram. Ljudet kan inte fungera ensamt; film är en multimodal berättarform och de andra modaliteterna är lika intressanta i kontexten. Som en naturlig utkomst rasade vi i lek med det visuella för att på så sätt förankra de narrativa ledtrådar ljudet gav ifrån sig.
Man kan tala om en konkordans/diskordans kring de olika modaliteternas användningssätt; hur det visuella genom klippning, ljussättning, grafik och koreografi har förmåga att förstärka det audiella. En del intressanta komplikationer avtäcks under ett samarbete som detta, exempelvis hur det visuella enkelt kan överordna sig det audiella om man inte är medveten om denna effekt under skapandeprocessen; något som givetvis kan användas konstruktivt i hänseende till den multimodalt dynamiska gestaltningsform som mediet film innebär.